måndag 16 mars 2009

Förlossningen

Sitter här och läser min förlossningsjournal och inser att mina minnesluckor är mer omfattande än jag trodde. Jag läser vissa stycken och anteckningar och undrar om jag alls var där själv?! Helt otroligt att jag inte kommer ihåg det för fem öre, inte ens när jag läser det så kommer jag ihåg det. Inget ja just det, så var det ju! Inte alls, det är verkligen helt blankt. Där ser man vad smärta kan göra med hjärnan..


3.20 De första anteckningarna börjar 3.20 då vi kom in för att jag hade hög feber och var orolig. De skrev in oss och tog tempen som visade 39,2 grader. CTG visar föröjd basalfrekvens, alltså lite höga hjärtljud..får paracetamol och ordineras vila i ett annat rum. M är med hela tiden.


6.15 ny CTG


7.49 ny BM (jättegullig tjej) Jag börjar få sammandragningar och är smärtpåverkad står det. Tempen visar 37.3, CTG normal. cervix centralt riktad, öppen 3 cm, glatta hinnor (vad det nu betyder?) Får mer paracetamol och hostmedicin.


8.30 2 Pamol ges (paracetamol tror jag..)

8.41 mer hostmedicin


9.30 Bedöming: CTG normalt. Föregående fosterdel huvud ovan b-ing. Cervix 50% utplånad, centralriktad, medium konsistens mm Bishopsscore 7 (tydligen ett sätt att "mäta" ó bedömma mognadsgrad inför ex igångsättning, högsta poäng är 10, så sju var ju bra) Amnioti utföres, rikligt med klart fostervatten rinner..


9.42 Läkaranteckning ( träffade henne innan hinnorna togs ovan, genom att sätta skalpelektrod, som inte fastnade..) Hon skriver att induktion godkänns trots feber


10.35 Förlossningsförlopp

Fosterljud 151


11.30 Infusion: Syntocinon 20ml/t kopplas, stående ordination


12.16 Smärtlindring: Lustgas/Syrgas 50/50


Så här långt är jag med och jag kommer ihåg BM bytet som sker snart. Jag vet att jag grät lite och inte ville att BM1 skulle bytas ut..


13.30 BManteckning: Övertag av ny BM och student. Pat har kraftig smärta vid värkar, trött. Önskar EDA. Andas lustgas. CTG ormal kurva.


14.10 EDA lägges


15.45 temp 38,6 2st Pamol


15.46 Dr K kontaktas temp 38.6 samt förhöjd basalfrekvens. !!! Min känsla var att det liksom smusslades och jag kände att jag inte riktigt fick all info, eller så kunde jag inte ta till mig den?


15.50 Läkarenteckning: Blir uppringd pga CTG med thakykardi (!!! betyder hjärtklappning!) Temp bedöms vara pga hennes viros. Ingen indikation för avbrytning i nuläget.


BManteckning: Syntocinondroppet avstängs pga thakykardi på CTG samt täta värkar med 2 min intervall. ...... Har ett svagt minne av detta.


16.15 Kvaddlar ges. ........VA?! inte en aning!! Min inställing till kvaddlar är att det inte är någon idé att bli åsamkas smärta för att kanske bli smärtlindrad, men jag har tydligen godkänt användandet?! Så ont som jag hade, så gick jag förmodligen med på allt..


16.45 Jour Dr tillkallas pga fortsatt thakykardi (hjärtklappning) på CTG-basalfrekvens 160, accelarationer, god variabilitet, inga decelerationer


16.57 Läkaranteckning: Forsatt thakyard kurva med bf runt 160spm, i övrigt normal CTG. Tidigare temp 38.6 pat känner sig febrig. Retraherat med huv vid spinae. Syntocinindropp pågpr 20 ml/t. Samtalar med pat. Uppget att hon kan hantera smärtan bra och att hon fortfarande har krafter kvar. Forsatt övervakning och dosökning av dropp om ej normal progress. Rosafärgat icke illaluktande fostervatten, inga misstankar om chorioamnionit.


VA!? Har jag pratat med en läkare här? Skulle jag ha sagt att jag hanterade smärtan bra då? I think not! Fast tydligen har jag ju varit i rummet och svarat på frågor..men det har jag absolut inget minne av alls, inte alls. Nästan läskigt.


18.30 Dr M kontaktas pga långsamt utdrivningskede. Dr gör IU ordinerar fortsatt höjning av dropp, skall komma tillbaks om 30 min för nytt ställningstagande.


Den här läkaren kommer jag ihåg och jag vet bestämt att jag trodde jag skulle dö vid den tidpunkten, jag var verkligen helt slut och på frågan om jag orkade mer, sa jag NEJ det gör jag inte, ni måste hjälpa mig! Jag vet att jag försökte ta tag i henne och hindra henne ifrån att gå..


19.00 Nytt ställningstagande av Dr M, utdrivningsskedet går fint framåt, ingen ny åtgärd vidtas.


19.20 Hon är här! Framstupa kronbjudning, en flicka med AS10-10-10.


19.22 lite mer dropp för att få ut placentan.


Lite fler anteckningar följer om kateter, mer paracetamol och hostmedicin + amning etc.


Wow! Pust och stön vad knepigt det kändes att läsa om hela förloppet igen. Speciellt de delar jag inte hade en aning om. Det förstärker dock min upplevelse om att det var väldigt jobbigt och smärtsamt. Min känsla av att allt inte stod 100% rätt till med hjärtljud etc var inte helt osann heller då..


Jag kommer ihåg den sista läkaren som kom in, för jag kommer ihåg att hon sa att ni får 20 min på er innan åtgärd som blir sugklocka eller snitt..Den halvtimman det blev, var nog den längsta i mitt liv!! Så glad att vi slapp det. Jaha det var det, nu är denna delen av mitt liv avslutat. Graviditeten tog slut och ett nytt kapitel har börjat, det med Guila i vårt liv. En ny oro har också tagit fart, men ändå (trots hemska förkylningar!) hanterbar.


Efter återbesöket på sjukhuset idag tänker jag osökt på nästa graviditet..Dr T tycker att det är en bra idé att inte vänta för länge och det känner jag med. M ringde precis från Stokholm och jag vet inte om det är för att han längtar så efter oss, men han pratade själv om nästa graviditet..hoppsan hejsan här går det undan;) Han pratade om att försöka igen vid jul...Vi får väl se. Just nu längtar jag efter sömn;)


Jag skall kasta mig i säng nu. Guila har redan sovit i 2 timmar och hon kan nog vakna snart för mer mat, men sedan sover hon förhoppningsvis ett par timmar igen. Ett par nätter har vi gått och lagt oss vid tolv och hon har sovit ända till sex! En riktig liten A-bebis;)


Gud att ens tänka tanken på syskon redan känns otroligt, men ändå naturligt. Jag vill dock ha så mycket tid med Guila som möjligt först, för att bara njuta och suga in hennes lilla vackra varelse. Vilken lycka, vilken välsignelse. Att få ge kärlek till sitt barn, så mycket, så efterlängtat, så stort. Ännu större är det när man känner den kärleken tillbaks! Vackert är vad det är.




2 kommentarer:

Anonym sa...

Tack för att du delar med dig av din förlossning!
Wow...undrar om jag ska våga mig på och läsa min journal... :-S Blev lite nyfiken nu när jag läste din :-) Har den i en låda...
Härligt att ni kan tänka framåt på syskon också!!! Underbart :-)
Massa kramar till Er alla

Ulrika sa...

Mmm det är verkligen vackert! En gåva att få ett levande och friskt barn! Hjärtat svämmar över av alla känslor.
Idag är vår Anna 4 månader och har faktiskt fått smaka lite på gröt, smaskigt tyckte hon!!

Stor kram till er!