Så här glad och pirrig i kroppen har jag inte varit på år och dar, känns helt underbart förvirrande!
Efter en hemsk timma i väntrummet på Sahlgrenskas gynakut (blev där nu i semestertider) så var det då dags för ytterligare ett ultraljud. Läkaren var trevlig om än stressad, ensam som han var.
Jag såg vår ärta direkt, det är ingen ärta längre förresten, det är en bäbis! Jag såg direkt att den hade växt till sig ordentligt, jag såg till och med hur den rörde sig! Wow! Men sedan började jakten på hjärtaktiviteten..fast både läkaren och jag såg rörelser så kunde man inte se hjärtat..så mitt hjärta frös till is ett par sekunder. Men den rörde sig ju sa jag. Ja såg du det också sa läkaren?! Han fick ställa om maskinen på något sätt så man såg bättre, och där var det det pickande lilla hjärtat i vår vackra 2,7 centimeters bäbis! Klumpen i halsen växte lite ändå, av lättnad kom en tår.
Jag fullkomligt studsade ner från den hemska stolen, pratade lite med läkaren som skulle skicka en remiss till spec.mvc också. Hade inte hjärta att säga att jag redan fått en tid där och en extra remiss kan ju aldrig skada;) Öppnade dörren och letade efter min mans oroliga ögon i väntrummet. Jag log så fort jag såg honom, så han skulle förstå att det gått bra. Han pustade ut så hela väntrummet höll på att blåsa omkull! Vi småsprang därifrån och gick kramandes mot bilen. Han blir alltid lite stissig och tvär när han är orolig, så han fick skaka av sig obehaget först.
Den rörde sig sa jag! Hur då? frågade han. Ja liksom på hela kroppen och armarna typ. Den hade ett runt huvud. Som pappa, sa han. Ja som sin pappa sa jag...
Vi älskar dig så mycket lilla krabat och vi längtar efter dig! Hoppas vår lycka inte blir grumlig! Jag tror att vår krabat är stark.
5 kommentarer:
Underbaart!! Vad glad jag är för er skull! Grattis och lycka till nu!
p.s får man fråga varför mannen sitter i väntrummet?
Tack ska du ha!!
För att det var på gynakuten och där är det löpande band som gäller, där finns tyvärr inte tid för oroliga fäder också..det finns knappt tid för oroliga gravida..plus att han är nog för livtid skadad av ultraljudsbilder min stackars man.
Åh vad underbart! Så glad jag är för er! En liten bebis! Blir helt tårögd. Min man är också UL- och kvinnokliniksskadad så jag får se om han kommer med på nästa, på torsdag. Jag hoppas det, fast är det för stissigt så är det nästan bättre att vara där inne själv. Hursom så är jag så lycklig att höra att lilla syskonet mår bra i din mage!
Kram!
Så härligt för dig att få se det lilla pyret och att det rörde på sig. :-) Många kramar till dig!
//Åsa (Safi på familjeliv)
Åh så fantastiskt, Jag är så otroligt glad för er skull! häftigt att se bebisen utvecklas på bilden du har här på sidan! Kram
Skicka en kommentar