söndag 21 december 2008

Skrämselhicka..

Svärmor har åkt tillbaka till sin ö och ordningen hemma börjar bli återställd. Trots farhågor så har helgen faktiskt varit trevlig och gick fort. Det har mest handlat om julklappsinköp och mat. En gran hann vi med att köpa igårkväll och imorse klädde jag den. Dylans egna julkula hänger på bästa plats så klart. Blev riktigt nöjd! Annars har helgen varit lugn, jag lovar!

Så till helgens drama. I fredags natt vaknade jag kl 3 av hugg i magen, tänkte att det var ligamenten som spökade, då det gjorde ont när jag förökte vända den smidiga kroppen i sängen. Jag masade mig upp på toa, kissade och masade mig tillbaka till sängen. M hade vaknat av mitt AJ och undrade vad som stod på. Det släppte efter en stund, men bara för att övergå till ryggont och typ mensvärk under magen...Relativt regulbunden sådan. Nu tändes lampan och oron.. Den närmsta timman satt jag upp och en miljon tankar flög genom huvudet. Har det satt igång nu?! Det är för tidigt! Hjälp! M satte på mobilen och stoppklockan. Han frågade när det onda började och när det slutade. Helt imponerad över hans koll på hur man mäter sånt där.. 3,5 minut emellan, 8 minuter emellan, 6 minuter emellan osv. Ska vi åka till förlossningen? Ska jag ringa någon? Bestämde mig för att vänta och se om det blev värre. Någon gång under denna tiden, efter ett par djupa andetag så släckte jag lampan och låtsades som ingenting och någon gång i mörkret så somnade jag.. På morgonen var det bra. Magen blev lite hård då och då, men det gjorde inte ont längre. Skrämselskott? Livmordern som övar? Förvärkar? Sammandragningar? Panik? Inte vet jag, men en sak vet jag och det är att denna veckan ska jag tvätta bebiskläder och sängkläder.

Svärmor sa att Oj vad magen är långt ner! Mamma sa likadant idag och sedan sa hon att den här bebisen kommer inte komma i februari, jag tror det blir en julklapp. Lägg av sa jag! Det blir det inte alls! Hon ska komma i slutet av januari, så det så. Men känner mig inte helt övertygad. Denna veckan ska jag göra bara precis vad jag behöver och inte en extra grej till! Här ska vilas. Här ska soffan intas och belägras. Här ska det ses till att lillasyster stannar där hon är till januari!

Så det så..säger jag i ett försök om egenövertalan. Vår busiga discobebis verkar vara sugen på livet utanför, men du får allt vänta ett tag till gumman. Ett litet tag till...

2 kommentarer:

Anonym sa...

Ojojoj - vännen vad lilltjejen skräms :-o
Skönt att det ändå gick över och jag hoppas att både Du och magen håller sig lugn nu!!!
Jag håller med om att lillasyster allt får vänta ett tag, men skulle det vara så att hon har bråttom så fixar ni det också!
Kramar i massor och jag vill passa på att önska Er en fröjdefull jul!

Ulrika sa...

Kikar in mitt i Kalle Anka (orkar bara inte ett år till!! Hihi) och önskar en riktigt God Jul till dig!

Hoppas att den lilla skruttan i magen inte alls har bråttom ut i världen utan håller sig där inne ett tag till :-)

Många kramar!
/Ulrika